Vart Àr vÀrlden pÄ vÀg?

Det hÀnder saker i vÀrlden som man inte kan greppa riktigt. Det blir "det hÀnder andra, inte mig". Sen kryper det nÀrmare och nÀrmare... till Slut har man det runt knuten. Man ser och hör saker som man inte ville tro hÀnder för nÀra. Hur lÄngt vÄgar man gÄ utan att sÀtta sina nÀra i klistret?

Det krÀvdes ett telefonsamtal för att göra mig sÄ sjukt trött att jag.... ja... jag vet inte.... energin jag haft Àr borta... jag hoppas den kommer tillbaka...

Jag tror jag egentligen Àr för kÀnslig för det hÀr jobbet...

Men det kÀnns bra nÀr bÄde förÀldrar och elever sÀger att man Àr bland de bÀttre lÀrarna. Det finns till och med en som sÀger att jag Àr den ende som gÄr att prata med eftersom jag Àr den enda som förstÄr.
Allt Ă€r pĂ„ gott och ont... med detta sĂ€ger jag inte att jag ÄR den bĂ€sta men just de eleverna har jag uppenbarligen fĂ„tt kontakt med.

Nu har jag en del svÄra och jobbiga nötter att knÀcka.

Först ska jag sova...