Vart är världen på väg?

Det händer saker i världen som man inte kan greppa riktigt. Det blir "det händer andra, inte mig". Sen kryper det närmare och närmare... till Slut har man det runt knuten. Man ser och hör saker som man inte ville tro händer för nära. Hur långt vågar man gå utan att sätta sina nära i klistret?

Det krävdes ett telefonsamtal för att göra mig så sjukt trött att jag.... ja... jag vet inte.... energin jag haft är borta... jag hoppas den kommer tillbaka...

Jag tror jag egentligen är för känslig för det här jobbet...

Men det känns bra när både föräldrar och elever säger att man är bland de bättre lärarna. Det finns till och med en som säger att jag är den ende som går att prata med eftersom jag är den enda som förstår.
Allt är på gott och ont... med detta säger jag inte att jag ÄR den bästa men just de eleverna har jag uppenbarligen fått kontakt med.

Nu har jag en del svåra och jobbiga nötter att knäcka.

Först ska jag sova...

Kommentera här: