Kamala Beach, Thailand
Nu har det gått några veckor sen vi kom hem. Vi hade det såååå härligt och det var verkligen precis vad vi som familj behövde!
Vi åkte ner till Arlanda på eftermiddagen 2 januari för att sen åka vidare med Thai Air till Phuket. Min oro hade varit hur mycket benutrymme det skulle finnas eftersom jag är relativt lång, eller ja, mina ben är långa. Dessutom gör det ju inte saken bättre att jag är rätt överviktig och därmed behöver lite mer plats. Men det var ju totalt obefogat. Min andra oro var hur det skulle funka att åka med sonen som är 5 år. Han hade aldrig varit utomlands förut och än mindre flugit så långt förut. Men det var heller inga problem, dessutom fick han och de andra barnen mat före oss andra vilket gjorde det så mycket lättare att hjälpa honom med hans mat. Sen var det ju natt, svensk tid, när vi åkte så han sov mest.
När vi kom ner visste vi inte heller riktigt hur det skulle gå till då det var första gången för mig och min man att åka utan hans föräldrar eller någon annan som har mer erfarenhet men det gick rätt smidigt. Vi var rätt trötta i och för sig men vi var ju framme.
Vi hamnade på ett helt okej hotellkomplex med stor pool, restaurang med, enligt mig, förstklassig frukost, det fanns lekrum för barnen, gym och spa/massage.
Jag kan inte säga att vi egentligen gjorde något
speciellt när vi väl var på plats men skönt var det.
Vi låg på stranden, badade i havet, låg vid poolen, badade i poolen och åt otroligt god mat under de
2 veckorna vi var där.
Vi hade planerat, redan innan, att vi skulle göra massor med utflyckter och så men det är nästan att jag kan säga att det var ett litet paradis och vi kände inget behov av att göra annat än att lata oss. Det var ett jättelugnt och skönt område, 200 meter till stranden och det fanns alltid plats på stranden. Man kunde hyra madrasser och parasoll som man kunde ligga på och det fanns mat utmed stranden så man inte behöver lämna den förrän man skulle gå upp till hotellet. Det var rätt nära till massa restauranger till middagen också men det upptäckte vi inte förrän efter en vecka. Vi bestämde oss för att gå utmed stranden tillbaka till hotellet istället för att ta en tuk tuk, vilket vi gjort hela första veckan, då inser vi att vi missat massa restauranger som låg utmed stranden hela vägen in till själva city! Snopet! Men det betydde ju att vi inte åkte iväg lika mycket andra veckan. :)
Ja, vi brände oss lite i början och sonen brände sig rätt rejält på ena kinden. Det var först när vi kom hem som jag förstod varför. Då började jag diskutera med några kollegor om varför man alltid bränner sig i kanten av badkläderna och insåg att sonen haft simglasögon på sig mest hela semestern. På, av, på, av och det skavde naturligtvis på hans kinder och gned bort solskyddet!
Jag kan inte säga att vi inte längtade hem när vi var där men så fort vi kom hem längtade vi tillbaka igen. Det har lett till att vi längtar efter att gå resa igen, vilket vi ska göra. Det är bara synd att det kostar så mycket att göra det. :)